30 juni: Stressutbrott
.... finns det något som heter det?
Ja i alla fall så fick jag ett sådant utbrott i måndags och höll i sig hela tisdagen också. Var på riktigt dåligt humör.
Sitter i godan ro och arbetar på måndagsförmiddagen med en kopp kaffe framför datorn (som är mitt absolut viktigaste arbetsverktyg just nu) och helt plötsligt försvinner min uppkoppling till internet.
Trodde det skulle komma tillbaka inom kort... men icke. Stressen blev värre och fick små utbrott under dessa dagar då internet inte funkade. Är inte vanligt att jag bryr mig om att uppkopplingen försvinner. Men självklart försvann den när jag behövde internet som mest då jag är mitt upp i att rekrytera mentorer för fullt plus en massa annat kring jobbet som kommer på mailen!
Slutade med att jag fick brumma iväg till svärmor och göra det viktigaste för att lugna nerverna.
När jag kom hem idag så såg jag att det funkade gudskelov.
Idag har jag varit i Stockholm för att träffat min chef, fått svar på frågor och bekantat oss lite. Mycket mycket trevlig boss man har. Kändes skönt att hon var förnuftig och ingen översittare och man kunde vara den man är. Fast man har lite olika roller i livet förståss, men jag kunde vara riktiga Jobb-Kenny om man säger så =)
Sa till Jon att jag skulle åka till Stockholm idag. Berättade att det var Sveriges huvudstad där vår kung bor.
Jon, ivrigt: - Får jag följa med??
Jag: - Nej, tyvärr det går inte. Pappa ska jobba.
Jon, sänker huvudet och säger bedrövat: - Men jag har ju inte träffat kungen jag.
Jon är så enormt go mot sin lillebror. Han kan inte låta bli att gulla med honom när han får syn på honom. Han är för söt.
Jon, medans han klappar Silas på huvudet ömt: - Tycker Silas är väldigt gullig jag.
Så glad och stolt över mina pojkar.
Börjar känna Silas mer och mer.
Han verkar vara väldigt lugn och trygg. Skriker väldigt sällan överhuvudtaget och sover gott (och ofta). En stark kille som är väldigt rörlig. Mkt stark främst i nacken... precis som när Jon var liten. Redan någon dag efter han blev född så hade han upp huvudet när han låg på mage.
Det jag är mest förundrad (och glad) över är att han är så tyst... ja, än så länge då. Han protesterar inte högljutt utan mest viftar med armarna och det är ytterst sällan han skriker högt. Tror jag hört honom skrika riktigt högt, som spädbarn brukar göra, endast 1 eller max 2 ggr. Han verkar ju vara väldigt sömnig... så han orkar väl inte skrika. =)
I morrn ska vi bada honom för första gången... får se då om han är lika lugn.
I söndags hade vi det riktigt mysigt. Hela familjen inklusive Micke som var på besök for iväg till Boulognerskogen i Gävle och gick runt hela parken. Angelica höll på att bryta ihop då hon fortfarande har ont efter förlossningen. Men utöver det så var det riktigt gemytligt och Jon hade jätteroligt.
Jon fick även en storebrorspresent av oss. Han fick välja vilket Lego han ville på Barnens Hus. Plockade fram det ena stora Legot efter det andra och radade upp framför honom på golvet. Allt från flera olika borgar till Star Wars skepp. Det ena var dyrare än det andra... men pappa hade lite tur. Han valde en av de billigaste borgarna =)
Tidigare på dagen var vi på amningsavdelningen på BB och gjorde en läkarkoll på Silas. Han fick en OK stämpel på stjärten. Frisk och kry och redo för världen! Han var tyst när läkaren undersökte honom också. Alla andra bebisar skrek i högan sky.
De kan inte gjort något annat än tränat i sitt liv?
Läskiga Dr. Watson.
Hahaha! Vad fan är meningen?
Häftig illusion.
"Nya" underbara Thorleifs låtar från 70-talet som jag funnit:
- Du var min vän
- Försök förstå
- Ring en signal
- My Bonnie
- Da doo ron ron
En annan dansbandslåt som går varm här hemma är med Rolandz - Har jag fel
I morrn och på fredag har jag en bunt anställningsintervjuer att gå igenom i Gävle. På fredagen fortsätter jag till Sandviken efter arbetsdagen, där det bjuds på inflyttningsfest.
Skulle egentligen till Jädraås i helgen också för att åka ånglok med familjen och farmor... men det blev flyttat till nästa helg.
Märks att man inte bloggat på ett tag. Skriver och skriver oavbrutet. Men det är skoj att skriva och att man har återkommande besökare som verkar vara intresserad av vad man håller på med om dagarna =)
Tror det är bra för minnet också. Plus att jag skriver ut alla bloggar för eftervärlden att beskåda. Kanske kan vara intressant för mina efterkommor att veta vilken knickedick jag var? =)
Tack för besöket denna gång.
Avslutar med reklam. Biker-fest i Bollnäs 9-10 juli.
Ja i alla fall så fick jag ett sådant utbrott i måndags och höll i sig hela tisdagen också. Var på riktigt dåligt humör.
Sitter i godan ro och arbetar på måndagsförmiddagen med en kopp kaffe framför datorn (som är mitt absolut viktigaste arbetsverktyg just nu) och helt plötsligt försvinner min uppkoppling till internet.
Trodde det skulle komma tillbaka inom kort... men icke. Stressen blev värre och fick små utbrott under dessa dagar då internet inte funkade. Är inte vanligt att jag bryr mig om att uppkopplingen försvinner. Men självklart försvann den när jag behövde internet som mest då jag är mitt upp i att rekrytera mentorer för fullt plus en massa annat kring jobbet som kommer på mailen!
Slutade med att jag fick brumma iväg till svärmor och göra det viktigaste för att lugna nerverna.
När jag kom hem idag så såg jag att det funkade gudskelov.
Idag har jag varit i Stockholm för att träffat min chef, fått svar på frågor och bekantat oss lite. Mycket mycket trevlig boss man har. Kändes skönt att hon var förnuftig och ingen översittare och man kunde vara den man är. Fast man har lite olika roller i livet förståss, men jag kunde vara riktiga Jobb-Kenny om man säger så =)
Sa till Jon att jag skulle åka till Stockholm idag. Berättade att det var Sveriges huvudstad där vår kung bor.
Jon, ivrigt: - Får jag följa med??
Jag: - Nej, tyvärr det går inte. Pappa ska jobba.
Jon, sänker huvudet och säger bedrövat: - Men jag har ju inte träffat kungen jag.
Jon är så enormt go mot sin lillebror. Han kan inte låta bli att gulla med honom när han får syn på honom. Han är för söt.
Jon, medans han klappar Silas på huvudet ömt: - Tycker Silas är väldigt gullig jag.
Så glad och stolt över mina pojkar.
Börjar känna Silas mer och mer.
Han verkar vara väldigt lugn och trygg. Skriker väldigt sällan överhuvudtaget och sover gott (och ofta). En stark kille som är väldigt rörlig. Mkt stark främst i nacken... precis som när Jon var liten. Redan någon dag efter han blev född så hade han upp huvudet när han låg på mage.
Det jag är mest förundrad (och glad) över är att han är så tyst... ja, än så länge då. Han protesterar inte högljutt utan mest viftar med armarna och det är ytterst sällan han skriker högt. Tror jag hört honom skrika riktigt högt, som spädbarn brukar göra, endast 1 eller max 2 ggr. Han verkar ju vara väldigt sömnig... så han orkar väl inte skrika. =)
I morrn ska vi bada honom för första gången... får se då om han är lika lugn.
I söndags hade vi det riktigt mysigt. Hela familjen inklusive Micke som var på besök for iväg till Boulognerskogen i Gävle och gick runt hela parken. Angelica höll på att bryta ihop då hon fortfarande har ont efter förlossningen. Men utöver det så var det riktigt gemytligt och Jon hade jätteroligt.
Jon fick även en storebrorspresent av oss. Han fick välja vilket Lego han ville på Barnens Hus. Plockade fram det ena stora Legot efter det andra och radade upp framför honom på golvet. Allt från flera olika borgar till Star Wars skepp. Det ena var dyrare än det andra... men pappa hade lite tur. Han valde en av de billigaste borgarna =)
Tidigare på dagen var vi på amningsavdelningen på BB och gjorde en läkarkoll på Silas. Han fick en OK stämpel på stjärten. Frisk och kry och redo för världen! Han var tyst när läkaren undersökte honom också. Alla andra bebisar skrek i högan sky.
De kan inte gjort något annat än tränat i sitt liv?
Läskiga Dr. Watson.
Hahaha! Vad fan är meningen?
Häftig illusion.
"Nya" underbara Thorleifs låtar från 70-talet som jag funnit:
- Du var min vän
- Försök förstå
- Ring en signal
- My Bonnie
- Da doo ron ron
En annan dansbandslåt som går varm här hemma är med Rolandz - Har jag fel
I morrn och på fredag har jag en bunt anställningsintervjuer att gå igenom i Gävle. På fredagen fortsätter jag till Sandviken efter arbetsdagen, där det bjuds på inflyttningsfest.
Skulle egentligen till Jädraås i helgen också för att åka ånglok med familjen och farmor... men det blev flyttat till nästa helg.
Märks att man inte bloggat på ett tag. Skriver och skriver oavbrutet. Men det är skoj att skriva och att man har återkommande besökare som verkar vara intresserad av vad man håller på med om dagarna =)
Tror det är bra för minnet också. Plus att jag skriver ut alla bloggar för eftervärlden att beskåda. Kanske kan vara intressant för mina efterkommor att veta vilken knickedick jag var? =)
Tack för besöket denna gång.
Avslutar med reklam. Biker-fest i Bollnäs 9-10 juli.
Kommentarer
Trackback
